Hur kan vi förstå klass, makt och normer?

Vardagslivet påverkas inte enbart av mer generella samhällsförändringar, utan man kan även tänka sig förändringar på andra nivåer. På en lägre abstraktionsnivå kan vi tala om klass, kön, sexualitet, etnicitet och andra positioner. En viktig del av struktureringsprocessen handlar om hur människor kategoriseras och placeras in i specifika grupper, klasser och statusgrupper.

Tina Mattsson, socionom och genusvetare, skriver i Intersektionalitet i socialt arbete bland annat att klass kan förstås som en konstruktion, något vi skapar och upprätthåller genom stereotypa bilder och föreställningar om grupper av människor. Klass, menar hon, är helt enkelt något vi upplever oss som; en tillhörighet som blir en del av vår identitet.

Makt kan förstås som strukturell och relationell – makt finns hela tiden och den behöver inte alltid vara synlig. Ett exempel på hur makt kan te sig om vi ska utgå från att den någonstans inte är synlig så skulle man kunna säga att #metoo-fallen som det nu debatteras mycket om i media grundar sig i att det finns en slags maktaspekt i botten. Vi kan också förstå makt på så vis att det är först i mötet med människor som makt kan sättas i spel, det vill säga när en eller flera aktörer möts. Makt handlar om över- och underordning och en aktörs makt motsvaras av en annans maktlöshet. Denna ordning kan vara mer eller mindre beständig.

Makt kan också handla om normer och reproduktion av normer. För att förstå samhället och människors livsvillkor kan vi utgå från ett exempel som grundar sig just kring frågan om normer. Varje gång vi faller in i normerna återskapas normerna eftersom vi fortsätter att acceptera dem, det är först när vi sätter oss upp mot dem eller agerar annorlunda gentemot dem som deras mönster kan brytas. Viktigt att ha i åtanke här är också att det inte är den som är avvikande från normer som är problemet, utan vi behöver lösa upp och göra oss medvetna om normerna som existerar för att på så vis ändra vårt förhållningssätt gentemot dem.