Jag har ett högre kall för att kunna åstadkomma förändring

Föreläsningar, tonvis av vetenskapliga artiklar och akademiska böcker som genererat nya kunskaper vilka satts på sin spets i tentor har kantat min tillvaro det senaste året. Jag kan inte riktigt förstå att tiden gått så fort. Det känns som om jag kastats in i sommaren och har noll koll på vad gör. Dagarna går och varje dag händer det allting någonting; antingen plugg, jobb, hundar, häst, kompisar, sambo eller så enkla saker som att försöka få orken att snygga till i lägenheten. Jag antar väl att livet i sig går rätt fort om man ska se det från ett sådant perspektiv.

När jag började min utbildning till socialpedagog visste jag nog väldigt lite om vad som väntade mig och vad utbildningen egentligen innebar. Med tiden blev allt dock klarare och klarare. Jag som tidigare jobbat inom LSS-verksamhet som stödassistent kunde nu få en tydligare helhetsbild av det sociala arbetet. Plötsligt såg jag saker som kollegor inte ser eller än mindre har någon kunskap om. Jag har fått upp ögonen för, och är rätt frustrerad för, att den kunskap jag får via min utbildning inte ges till mina kollegor. De flesta är undersköterskor som jobbar inom LSS eller socialpsykiatri etc. och självklart är det säkerligen viktiga kunskaper man får med sig från den utbildningen, men jag skulle hellre se att man tar fram en helt annan utbildning för jobb som socialarbetare med människor på detta sätt. Främst är det de pedagogiska kunskaperna som saknas hos undersköterskor. En annan sak jag också märker ute på arbetsplatserna (särskilt på gruppboenden) är hur ruskiga arbetskulturerna är. Självbestämmande bland brukare existerar inte. Personal bantar brukare de anser är för överviktiga (alltså, va i...????), de får inte köpa godis när de vill utan de ska ske pop bestämda dagar, de får inte äta det när de vill. Jag kan rabbla på i evigheter.

I och med att saker och ting blir mer klara för mig ser jag hur verksamheter brister. Jag jobbar som timvikarie i kommunen just nu och känner att jag efter min utbildning har ett högre kall än att jobba på golvet för att kunna åstadkomma förändring. Jag vill kunna leda till förändring. Jag vill jobba med arbetsmiljö, teamwork, stötta och peppa anställda, skapa en fantastiskt bra arbetsplats där man jobbar brukarorienterat fullt ut. Jag tror den yngre generationen behövs i det sociala arbetet för att överhuvudtaget kunna arbeta bort dåliga arbetskulturer som vägrar förändring.

Nog om det, min tid kommer ;)

Hur som helst så ska det bli skönt att bara få jobba den här sommaren. Jag kommer jobba inom socialpsykiatrin som boendestödjare och även börja jobba in mig på Brinkåsen avdelning 96 (akut psykiatri). Efter sommaren går jag på juridiken och nästa vår blir det praktik. Båda terminerna kommer jag läsa extra kurser inom ledarskap och organisation. Sedan i december gå jag MI utbildning 3 heldagar i Göteborg också. Avslutningsvis kommer jag försöka hitta orken att komplettera mitt manus som legat på skrivbordet ett tag nu och hoppas så klart, som alla andra, att just mitt manus blir antaget.